söndag, september 20, 2009

Olyckor kommer alltid i tre

Det brukar väl alltid vara så, visst?

Dom sista veckorna har 3 familjemedlemmar hamnat på sjukhus. Lite skrämmande. Tur det har gått bra ändå för allihopa.

Annars händer det inte så mycket alls.
Det gick ganska så bra hos läkaren, även om det kändes lite oseriöst kanske att bara skriva ut tabletter bara jag sa att jag mår dåligt på hösten. Vips hade jag ett recept på antidepressiva tabletter liggandes på apoteket. Jag bad faktiskt om att få en remiss till en psykolog också då jag tycker att dom kanske har lite mer tips och ideér än att bara käka medicin.
Ljusterapi hade varit något jag hade velat testa, och kanske hade det gått om jag hade haft körkort. Men eftersom det är Borås som gäller och att man i början tydligen går en gång om dagen, så är det inget alternativ.
JAg ska verkligen se till att börja med mitt körkort.

Idag var jag med svärfar på brukshundsklubben. Ja, inte med svärfar, utan med hans hund. Han mår inte så bra så då får man ju hjälpa till lite om man kan.

Nu tänkte jag ta mig ett lugnt träningspass sen blir det nog sängen.
Skolan börjar ju imorgon. Inget dagis för pojkarna dock, då vi har ändrat om dagarna lite.

Tjingeling


1 kommentar:

  1. ne du, du har så rätt, att bara göra sånna enkla saker som sätta igång diskmaskinen känns som ett tung börda..

    jag har massa inom mig, antagligen, som e på väg upp till ytan, som jag har förträngt och inte orkat, eller har tid till att bearbeta.
    men de jobbigaste e att jag inte kan sätta ord på de. va de e.
    tack så mkt =)

    SvaraRadera