Det går åt rätt håll

Det är så skönt att se att hon återhämtar sig sakta men säkert. Idag var vi inne i Borås med henne o lämnade prover igen och dom var lite bättre än sist. Blodvärdet är det som bråkar mest just nu, får väl se om hon kommer behöva mer blod. Blodtrycket är fortfarande lite för högt också.
Lilla stackaren blev verkligen helt förstörd när hon upptäckte vart vi var någonstans.
När vi sen kom hem igen blev hon en liten solstråle, nästan som vanligt.
Tillbaka på fredag igen o lämna nya prover. Vi får hoppas dom också går åt rätt håll då.

Sen ringde smittskyddsenheten idag också så dom skulle höra av sig om vi ska ta prover på kogödslet eller hur vi skulle göra.

Skönt att ha hela familjen samlad igen. Jag och Alex har knappt sett varandra på hela veckan. Skönt att krypa nära honom igår kan jag säga.
Bröllopsdag hade vi i söndags. Vi träffades i 5 minuter kanske. Aja.. så blir det. Barnen går alltid först.. no mather what. Vi får ta igen det sen när det blivit "normalt" här hemma igen.
Konstigt hur man inte kan känna en saknad, som vi båda hade gjort efter varandra, om det bara var så att man var bortrest eller så. Men nu var båda så fokuserade på Heylie och förståss så att dom andra barnen inte skulle bli åtsidosatta av det här, att man inte kände sorgen över att man inte var med varandra, som man annars hade gjort.

Sen vet jag inte om alla läser min blogg som har varit så underbara och ställt upp och hjälpt oss. Om jag kunde skulle jag skicka världen största blombukett till er. Ni är guld värda. Och alla som har brytt sig och tänkt på oss. Det värmer...
Tack!!!!